Hur ser framtidens dejting ut?

Kvinna i säng med robotPå en sajt som jämför olika dejtingtjänster, såsom denna, vore det kanske på sin plats att fundera lite kring nätdejtingens utveckling och framtid. Vad har egentligen hänt sedan världens första dejtingsida (Web Personals) slog upp sina dörrar 1993 och vad kan tänkas hända framåt?

Web Personals startad av Andrew Conru så tidigt som 1993 (Match.com öppnade först 1995) så presenterade sig singlarna med ett bildgalleri och en profiltext. Det var en naturlig utveckling av tidningarnas kontaktannonser som endast hade plats för några rader text och ibland en bild. Nätdejting i form av en profilsida för varje singel och att kunna skicka meddelanden blev snabbt en standard, som står sig än idag.

Match-making i syfte att para ihop singlar har förekommit i alla tider. På dejtingsajterna kom snart olika metoder för matchning att bli vanligt, oftast med bas i femfaktorteorin, en psykologiskt modell för att beskriva en personlighet. Genom att ta ett webbaserat test så matchas singlarna med andra singlar. Problemet här är att det egentligen aldrig har bevisats vetenskapligt att dessa metoder är särskilt effektiva (även om så ofta hävdas av sajterna själva).

Vissa mindre tjänster använder sig av personlig matchmaking där medlemmar matchas med andra medlemmar på ett mindre automatiserat sätt, exempelvis Dominika Peczynskis Lovesearch.com (uppköpt och nedlagt av Match.com) som byggde på att singlarna intervjuades och sedan fick matcher tilldelade av en moderator eller nya appen Once som gör en stor sak av att de skalar bort och presenterar en dejt om dagen ”handpicked by our human matchmakers”. Mänskligt urval istället för algoritmer har fått en något oväntat uppsving när det mesta numera handlar om ”big data”.

… vissa låter utseendet vara styrande (typ Tinder)

Andra dejtingtjänster låter medlemmarna matchas genom att hitta gemensamma nämnare (oftast intressebaserade) medan vissa mer eller mindre låter utseendet vara helt styrande (typ Tinder). Nytänkare har försökt med luktbaserat urval eller med att matcha singlarnas genuppsättning. Alla sätt är bra utom de dåliga… problemet är dock att de flesta sätt förefaller vara det senare…

Vad tror då Dejtingkollen om framtiden?

Nätdejting blir allt vanligare i alla åldrar – det sägs redan idag vara det vanligaste sättet att träffas och är inte längre lika stigmatiserat (även om det fortfarande kanske inte är det ”coolaste” sättet att träffas). Med dagens teknikutveckling borde det inte komma nya helt revolutionerande sätt att träffa den rätta (eller rätte)?

Vi på Dejtingkollen är inte helt övertygade om att framtiden är fullt så omvälvande. Känslor och framförallt kärlek är inte lätta att förutse eller frammana, däremot så kan vi nog vänta oss olika hjälpmedel som gör det enklare för oss att komma i kontakt med potentiella partners. Låt oss titta lite på vad framtiden kan tänkas ha i sitt sköte.

Är bättre personlighetstester framtiden?

Det finns de som tror att det är möjligt att drastiskt förbättra matchningsmetoderna. Argentinaren Fernando Ardenghi (se Lifeproject Method) menar att det är möjligt att skapa hundra gånger bättre matchningar än på sajter som eHarmony, eDarling, EliteSingles, Chemistry, PerfectMatch, Meetic, Be2, Parship, PlentyOfFish, OkCupid, etc med hjälp av en annan modell för att kartlägga personlighet (16PF5) och en snävare algoritm för matchningar. För att kunna implementera hans metoder krävs dock att singlarna orkar genomföra ett rätt så omfattande personlighetstest (ca 30 min, inte helt olikt femfaktormodellen) och att databasen med singlar består av minst hundra tusen aktiva singlar, vilket endast fåtal dejtingföretag kan stoltsera med.

Handling istället för psykologiska modeller?

Även om vi tycker Fernandos teorier är intressanta så tror vi inte framtiden ligger i långa frågeformulär, åtminstone inte så länge de måste fyllas i av singeln själv. Skulle man däremot kunna boka en tid med en personlig, men förmodligen digital matchmaker, så kanske vi har något. Tänk dig en fika med Siri, fast som psykolog, och som sedan hjälper dig att hitta matcher. En automatiserad variant av en klassisk matchmaker, fast med superkrafter inom matchning!

Tänk dig en fika med Siri…

Med den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI eller ”machine learning”) så kommer detta snart att bli verklighet. Vi tror att matchningarna på så sätt kan förbättras avsevärt och du ska inte längre behöva svara på långa tester, utan tjänsten lär sig själv från hur du agerar och vad du verkar gilla. Dina handlingar är troligen mer ”sanna” än vad du själv uppger. Efter några veckors användning så skulle tjänsten kunna vara intrimmad och klar att ge dig ”perfekta matcher”, givet att det finns en tillräckligt stor databas.

Erik Agrell från byrån BBH Stockholm tror vidare att ansiktsigenkänning och så kallad ögontracking kan användas för att ge systemet information om dig själv och hur du reagerar på olika singlar.

– Ansiktsigenkänning bygger på att mäta punkter, avstånd, linjer och symmetrier i ett ansikte, och ett lärande system kan enkelt översätta dessa till mätbar data av vad någon attraheras av, utan att personen själv vet om det. Med andra ord så skulle systemet kunna förutspå vad vi gillar och serva oss med bättre matchningar, säger Erik Agrell i en artikel om framtidens dejting.

Är swajpa framtiden?

Tinder kom så sent som 2012 men har gjort braksuccé. Med en enkel utformning, ”dubbel opt-in” så att kvinnorna slapp bli överösta med ointressanta mejl och med sitt ”speltänk” som gav bekräftelse så spred sig tjänsten mycket snabbt globalt. Att den i väldigt hög grad bygger på att sätta utseendet i första rummet och påminner om den gamla plumpa sajten Hot or Not är ett faktum, men också ett pekfinger mot den gamla tidens webbaserade dejtingsajter med avancerade filter, forum, besöksväggar och liknande.

På Tinder är det avståndet och din ”Tinderpoäng” som avgör vilka du matchas med. Att Tinders algoritm listar ut hur ”snygg” du är och sedan matchar dig med sådana som är på din egen nivå är intressant eftersom det adresserar det kända faktum att utseendet är väldigt viktigt och att det till stor det styr hur män och kvinnor beter sig och mottas på en dejtingsajt.

En snygg kvinna får hela 28 gånger fler meddelanden

OKTrends skrev om detta 2009 efter att ha studerat fenomenet på OkCupid. En kvinna som anses som ”snygg” får hela 28 gånger fler meddelanden än en som ansågs vara på nedre delen av utseendeskalan. 2/3 av alla meddelanden från män gick till den snyggaste tredjedelen på sajten. Att många sajter också har en lätt övervikt av män illustrerar med all tydlighet hur snedfördelad aktiviteten på en sajt kan bli. Något som Tinder då delvis löser genom att kräva ömsesidig matchning för att kunna kommunicera. Ett system som numera har blivit standard i nästan alla dejtingappar.

Ett stort problem med ”swajp-tänket” är att en singel får spendera väldigt mycket tid med att bedöma personer som sedan aldrig kommer få se henne i sitt flöde, då detta beror på algoritmen och filterinställningar. Även om det blir en match så är det också allt vanligare att en endera part ändå inte svarar på tilltal. Swajpappar har därmed en tendens att bli stora tidstjuvar och har även anklagats för att främst nyttjas för tillfälliga kontakter. När dejtingappen Hinge härom månaden gjorde en nylansering hade man tagit bort swajp-funktionaliteten och gjorde en stor sak av att ”swajpande nätdejting” hade hamnat i en återvändsgränd (The dating apocalypse).

Är video-dejting framtiden?

Videodejting lär ha förekommit redan på 80-talet, i form av inspelningar på VHS-kassetter. Sedan något årtionde har det gjort comeback även inom nätdejting, oftast som ett sätt att kommunicera istället för att chatta skriftligt, men på sistone även istället för traditionella bildpresentationer. Svenska HIMYNAMEIS är ett bra exempel på en sådan tjänst. Trots att den yngre generationen har anammat video massivt så verkar det dock finnas en spärr mot att presentera sig själv i videoform på en dejtingtjänst. Video säger uppenbarligen mer än en bild, men formatet verkar ändå inte helt accepterat och dess framtid är ännu oviss.

Kan evenemangsbaserad dejting vara framtiden?

Senaste trenden inom dejtingtjänster är att försöka koppla ihop online med offline. Grundtanken är god, det är ju först när man ses IRL som det verkligen går att bedöma sitt intresse. Hur man får dejtarna att sammanstråla offline är lite olika, vissa, som till exempel svenska Mazily har en form av evenemangskalender som ska uppmana till att ses på exempelvis en konsert, svenska appen Maybe låter användarna checka in på ställen och se vilka som ska ut i kväll, medan amerikanska HowAboutWe vänder på steken och låter användarna söka efter dejtuppslag istället för dejtare/singlar. Andra tjänster (till exempel Antidate eller Ciao) har någon form av karta med bra ställen för dejter eller möjlighet att se vilka singlar som befinner sig var.

… är nog speed-dating rätt nära ett optimalt sätt att träffa nya singlar

En annan vinkel är de sajter som strävar efter att i egen regi annonsera singelträffar. En klassiker är ju speed-dating som framgångsrikt genomförs av både vanliga dejtingsajter och nischade speeddating-företag. Ska man vara krass så är nog speed-dating rätt nära ett optimalt sätt att träffa nya singlar, men problemet är att mötesformen känns så konstruerad och ohipp att många av de ”hetaste” singlarna aldrig skulle besöka den här typen av event.

På senare tid har det kommit dejtingappar som vill anordna gruppträffar för singlar, danska Heaps var tidigt ute som en form av partyapp, men har nu fått tuff konkurrens av Tinder Social. Gruppdejting är en kul trend, men har nog begränsad potential att bli riktigt stort.

Dejtingkollen tycker att eventbaserad dejting är en intressant trend, men det känns inte som någon tjänst inom området har lyckats sätta pricket över i:et, än så länge. Tillväxten bromsas av att det krävs mer lokal förankring, samt hantering av integritetsapekter. Vi tror dock att detta område har framtiden för sig.

 

Virtual reality kärlek

Är virtual reality och dejting framtiden?

VR-headsets sägs vara årets julklapp 2016 och det finns flera riktigt bra lösningar att köpa för en överkomlig summa pengar, särskilt om man använder sin mobil som skärm. Hittills har det mest handlat om att spela dataspel, men VR kan ju naturligtvis även appliceras inom dejting. Det mest uppenbara användningsområdet vore att använda virtual reality som ett substitut till själva dejten. Ett smidigt sätt att träffas utan risker och med nästan samma upplevelse som IRL (nåja) och utan att behöva befinna sig nära varandra. Detta skulle kunna vara ett uppsving för att dejta mer globalt, men samtidigt så har det länge funnits möjlighet att snacka med varandra via Skype, Facetime eller liknande så helt omstörtande är det kanske inte.

En tillämpning som vi tror mycket på är att använda VR för att förstärka virtuella världar som till exempel i Second Life. Tänk dig att du tar på dig ditt VR-headset och går på ett speed-dejting event eller besöker en virtuell bar, med en avatar som ser ut som dig själv. Många skulle förmodligen vara mer uppsluppna och modiga i en sådan här semi-verklig miljö.

Kissenger device

Kissenger

Sex och porr kommer omvälvas allra mest av virtual reality

Annars är nog sex och porr det område som kommer omvälvas allra mest av virtual reality. Möjligheterna är enorma och vi lämnar det till din fantasi att klura på vad man kan åstadkomma med hjälp av ett VR-headset, lite olika attrapper som kan spännas på för att simulera beröring och stimuli (se till exempel den oumbärliga Kissenger-atrappen som låter dig pussas på distans!). Distanssex med sin partner kommer bli möjligt och på längre sikt så förväntas ”virtuell telepati” – att på teknisk väg kunna förmedla riktiga känsloimpulser mellan människor. Inopererade kretskort som känner av din hjärnas känsloimpulser och som sedan kan prata med andras kretskort. Det annars så tråkiga distansförhållandet kan tas till helt nya nivåer…

Har ”wearables” och AR en central plats i framtidens dejting?

Speaking of kretskort. Nu har vi plötsligt ramlat in på området som på engelska kallas ”wearables” eller den hypade termen AR, augmented reality, bärbar teknik som förstärker våra sinnen och fysik. Möjligen kan det upplevas som lite teknikoptimistiskt att tro att hårdvara ska ge access till våra hjärtan, men mycket tyder på att så blir fallet. Hur användbar tekniken blir beror förstås på hur den appliceras.

Dejtingappen Once skickar dig en handplockad dejt klockan 12 varje dag och du kan använda ditt pulsband för att se om ditt hjärta slår några extra slag (kanske mest som en kul gimmick). Folk opererar redan idag in sensorer i kroppen som kan användas för att öppna lås eller handla på ICA, men skulle också kunna användas för att kommunicera med andras sensorer. Tänk dig att du ställer in dina partnerpreferenser, några viktiga frågor som ska besvaras och information om dina gener läses in från ditt senaste DNA-test. När du sedan träffar någon på tunnelbanan så matchas du automatiskt med andra singlar och er lämplighet testas, om det blir en match får du ett pushmeddelande…

Man kan också tänka sig att framtidens Tinder utspelar sig IRL istället för i appen och att man i sina smarta glasögon eller linser kan se vilka som är singlar i baren och kan swajpa dem direkt i luften. Sitter det en trevlig bekantskap i soffan i hörnet som du just matchat med så blir det kanske inte längre lika jobbigt att ta första steget på krogen?

… och har du problem med magen?

Våra hem blir allt smartare och i en förlängning så kan de säga mycket om dig som person, beroende på när du använder olika apparater, vatten, el, etc. Smarta kylskåp, ljud och luktsensorer skulle kunna ge ytterligare information. Är du en kvällsmänniska, när och vad äter du, är du vegetarian? Snarkar du mycket och hur luktar du när du inte har duschat? Vad gillar du att se på tv, vad lyssnar du på och har du problem med magen? Information som skulle kunna användas för att ge dig bättre matcher och dejter. Börjar det låta läskigt? Vare sig du vill det eller ej kommer information om dig, från ditt hem, från dina handlingar, från ditt liv online och offline, från din kropp, från dina preferenser att vara en viktig pusselbit i framtidens dejting.

Är en robot framtidens drömdejt?

RobotEnligt amerikanska författaren och framtidsforskaren Ray Kurzweil förväntas robotar att ungefär 2029 ha en kapacitet motsvarande människan och 2045 så ska de kunna lära sig av sina misstag och själv förbättra sin programvara. Detta innebär kanske inte automatiskt att vi vill börja hänga med robotar, men de kommer bli en mycket mer integrerad del i vårt samhälle och en lite förbisedd fördel med robotar är att de kan vara enklare (än människor) att umgås med.

Andra Keay från Silicon Valley Robotics pratade vid förra årets Web Summit om att robotar som används på hotell för att leverera saker till gästernas rum upplevdes som trevligare än riktig personal, just därför att man kunde ta emot dem i pyjamas och inte behövde vara trevlig. Inom dejting finns det också situationer när det kunde vara skönt att slippa alla komplikationer en riktig relation kan medföra och då skulle ju en robot passa fint…

Gränsen mellan människor och robotar kommer helt klart att suddas ut, fast på Dejtingkollen tror vi nog att det dröjer ett tag innan de är likvärdiga en vanlig, härlig, mänsklig partner. Den som lever (och dejtar) får se.

Dejtingkollen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.